Igår startade dagen klockan 5 efter en riktig dålig natt där bebis hade besvär med hosta och segt slem hela natten och jag fick väldigt lite sömn. Att hon kliver upp tidigt gör egentligen inte så mycket om man bara fått sova och om man hade kunnat få slippa vad som sedan startar. Hon gnäller/gnisslar/skriker och är allmänt missnöjd och så har vi haft det stora delar av dagar sedan hon blev 7 månader och är nu 8,5. Man provar ju allt och erbjuder närhet, mat, amning, lek/bus osv men ingenting blir bra. Så ta då denna mamman med en utbrändhet som ligger precis runt knuten och lurar och som blivit ljudkänslig och sätt henne i detta oljud utan sömn. Det blev helt enkelt ingen bra morgon.
Jag stod vid diskbänken i köket när jag hämtade en av säkert 10 saker som jag erbjuder bebis till frukost med en ångest som gav tryck över bröstet och tankarna sa att jag klarar inte det här ensam. Jag kommer inte att klara det här utan att gå under, bli sjuk osv. Stora härliga katastroftankar och känslor när man har en hantverkare i hallen som spacklar och två barn som ska få frukost, kläs på och sen ska man gå till skolan för att lämna mellan. Den där ångesten kommer ju helt olägligt. Sen ska man stå med den andra mammorna utanför skolan när vi lämnar av våra skolbarn och le och låtsas som man inte hade velat bara slänga sig på marken och stortjuta och skrika att jag vill inte mer nu.
Man kommer nästan in i ett barnläge och vill skrika efter mamma för man vill bara att känslan och de tuffa tankarna ska ta stopp.
Idag är det en helt annan morgon. Inatt fick vi sova hyfsat ändå. Inte jättebra men några timmar. Och hon sov till nästan 6 min lilla hostande vilde. Sen att hon direkt sätter sig upp i sängen och knips så man ska hoppa upp snabbt har jag väl inte riktigt vant mig vid men härligt att någon utav oss är så extremt morgonpigg. Gnället är där idag också men inte lika intensivt och frukostmackan verkar faktiskt smaka idag, om inget annat är ungen nu insmord i smör så det är väl bra för huden nu när det börjar bli kallt och man har lätt att bli torr tänker jag. Ja jag har blivit mamman som inte har råd att stressa över fettfläckar. 6-åringen har fått i sig sin frukost och är tom klädd nu innan hantverkaren dyker upp igen och vi blir blockerade från att komma in i köket. Så kanske borde jag klä mig då kanske.
Fin dag på er.